I förrigår kväll och hela natten hade vi "furtuna". Åskväder, regn och full storm. Välbehövligt efter en dag med 36 grader och noll vindstyrka. Jag plockade fram kameran, för det var Donnas första riktiga åskväder. Vi befann oss ute på loftgången när det började. Reaktionen vid första knallen, var att lägga benen på ryggen och springa in. Men till sin förvåning, så upptäckte hon att hon var den enda som sprungit iväg... Så två sekunder senare tittade hennes lilla huvud ut genom dörren igen. Hon iakttog mig och Inka och upptäckte att allt var som vanligt och att vi bara ignorerade hennes beteende. Efter det var det inte längre några problem och hon hängde ute i loftgången med oss medans vi beundrade ovädret (jag gjorde det iallafall :))