När jag var ute och promenerade i regnet tidigare, så fick jag syn på två killar som stod med varsin limpåse i handen och näsorna tryckta mot McDonalds stora fönsterrutor.Deras ansikten var uttryckslösa och kläderna var dyngsura.
Det fick mig att tänka på sagan Flickan med Svavelstickorna. Jag kommer ihåg hur stora tårar rullade nerför mina kinder varje gång jag hörde hur flickan stod där alldeles ensam i kylan utanför fönstret och tittade in i värmen på den lyckliga familjen som firade jul därinne.
Men detta är ingen saga. Detta är den råa verkligheten. Detta är den rumänska misären som möter mig varje dag jag lämnar lägenhetens trygga vrå.
Men jag har slutat gråta, jag har slutat känna...delvis iallafall.
Kanske har jag blivit avtrubbad...kanske är det en psykisk överlevnadsinstinkt...
Jag vet inte, men sorgligt är det!
Ja menhade du get de pengar så hade de köpt mer lim och inte hamburgare. Bättre att hjälpa de som inte knarkar,dricker eller drogar sig och de är fler men de syns kanske inte så mycket.Samtidigt så kan man inte bli oberörd när man ser så mycke elände så nära inpå sig.Det är synd därför att det är inte ungarnas fel att de födes i fel familj.
SvaraRadera