Vädret och jag.

Ni som känner mig vet att jag älskar regn, helst då i kombination med åska. Här i Rumänien har vi dessutom ordentliga åskväder som dånar och lyser upp hela himlen (en bedårande syn). När det regnar, så gör det det ordentligt. Så jag trivs som fisken i vattnet! Det har tyvärr varit dåligt med oväder detta året, antagligen för att den riktiga värmen låtit vänta på sig...men i helgen hade vi försmak av vad som antagligen komma skall.
I fredags när jag satt på unirii och det var strålande sol, så öppnade himlen sig plötsligt och regnet öste ner. Man kunde riktigt se hur vattendropparna reflekterades i solens strålar. Sådana stunder bringar mig avlägsna minnen från barndomens lyckliga dagar då jag rusade rakt ut på gården i sommarregnet, täckt i gummi från topp till tå för att tillsammans med de andra barnen samla vattnet som forsade ur stuprännorna (vad som nu kunde vara så fantastiskt med det...?). Stackars mor hade fullt sjå med att ta fram regnbyxor, regnjacka och gummistövlar när vi barn inte visste hur vi skulle komma ut fort nog innan skuren var över.

I lördags var molnigt och regnade, sen kom åskan på kvällen. Jag satt inne och bara myste.

Idag var morgonen sval efter åskan. Sen kom skyfallet igen. När jag promenerade hem från Leni, så var staden tom, regnet hade friskat upp luften och träden droppade fortfarande. Jag tog vägen genom den folktomma parken, det luktade sommar, regn och blommor. Då tänkte jag att sådana här tillfällen tycker jag verkligen om Rumänien. Är det något jag kommer sakna, så är det vädret här!