måndag 18 oktober 2010

En ny förmåga.

Jag har besök. En vän till mig träffade en gatuhund som följde med henne hem i fredags. Vad gör man då? Jo, är man godhjärtad och lite blödig och mycket svensk, då låter man den följa med in och stanna. Detta var vad som hände. Så nu har hon en hund som hon vill adoptera bort. Jag har hand om den idag, skulle fixa lite avmaskningsmedel, loppmedel och vaccin.
Hon är en riktig "Happy go lucky hund". Man märker inte ens av henne. Hon sover, rotar lite bland Inkas leksaker, äter, sover igen.


lördag 16 oktober 2010

Välförtjänt vila

Nu har Krille...hrrmm f´låt Kristian lämnat Timisoara efter fyra dagar och lämnat mig kvar slagen och hes haha.
Men det var det värt...för kul har vi haft!! :D


Wii

Wii!!
En helt ny värld har öppnat sig...Super Mario Bros 3D på Nintendo Wii!!
Försök slita kontrollen ur min hand om ni kan...
De lyckades till sist...




tisdag 12 oktober 2010

Irish pub

Trötta efter en flygresa på tolv timmar, en sen kväll ute och heldag på stan, så avrundade vi med en öl på Irish tilsammans med Andreea och Sorin.






Skräpmat dagarna i ända

KFC



Starbucks

Kaffe Latte och Morotskaka i solen!

Världens bästa Krille på besök!

Vi har vandrat stan runt och provat uteserveringarna.

söndag 10 oktober 2010

Min kära lilla Far!

Min pappa är den bästa man kan ha.
Jag vet inte vad jag skulle gjort utan honom.
Han är en klippa. Stor, stark och trygg.
Det är min pappa.

Är jag vilse, hjälper han mig rätt.
Behöver jag något, så är han där på ett andetag.
Är jag ledsen, så försöker han ge tröst på sitt eget lilla vis.
Han planerar, styr upp och flänger Europa runt för att ordna upp det för mig på bästa sätt.

Situationer jag särskilt minns...
Maria (ung och med krossat hjärta) beklagar sig och säger att hon aldrig kommer att hitta kärleken igen.
Då säger Farsan: Till och med en blind höna hittar någon
Det kan vara svårtolkat och man kan ju ta det fel...och kanske tro att man just blev kallad en "blind höna". Men vi förstår varandra jag och farsan på vårt alldeles egna lilla vis.

Så beklagar sig, gör man istället hos mor (där finns mera medlidande)
Men vill man istället bli peppad och ta sig i kragen, då är det till far man ska gå!

Maria (första året i Rumänien) kör vilse i Timisoara på väg till skolan.
Ringer farsan som leder mig rätt via telefon från Sverige.
Då snackar vi GPS i huvudet...det är transportlogistik på hög nivå!

Maria flyttar hemifrån, flyttar ihop, flyttar isär, flyttar utomlands.
Farsan är alltid där. Fixar, donar och hjälper till att lösa det praktiska.
Biter sig i tungan för att inte säga: Vad var det jag sa?

Maria skaffar hund i Rumänien mitt i utbildning och kaos.
Far var inte ense när han hörde planen, men vad Maria vill, Maria gör.
Farsan fick fick plötsligt två att oroa sig över, två som ska hem på loven och tillbaka. Ännu mera logistik... Nu har farsan två hundar och en katt hemma. Alla är jag skyldig till :) De älskar farsan och han dem.

Finns massor med liknande anekdoter, men detta får räcka. Vill bara poängtera att jag uppskattar det!

Puss på dig pappa. Säger inte så ofta ätt jag älskar dig, men det gör jag.
Grattis i efterskott (säger det fast jag inte får...;))

onsdag 6 oktober 2010

Mina älsklingar!!

Saknar!!!

Mucho!!!

Sommaren som gick...

Efter en tröttsam tentaperiod, flög jag till Spanien.
Där flängde jag Barcelona runt.
För att sedan vila upp mig på stranden i en hel vecka.
Därifrån flög jag sedan hem.
För att kastas in i det svenska midsommarfirandet.
Det var även Lindas födelsedag och som f.d "konditor" blev jag tilldelad att slänga ihop ett par tårtor.
Midsommarkrans var ett måste!
För att inte tala om stången...
Och kubb så klart!
Vad vore väl sommaren utan Blekinge skärgård?
Vi passade på att ta ett dopp.
Sen kom kräftskivetider.
Alla fick ha på sig den obligatoriska hatten som sig bör!
Donna kom och hälsade på.
Det var ett kärt återseende!
Hon och Inka lekte precis som förr.
Efter mycket om och men, landade vi i stan.
Det var mys...piluttamys!
Med underbara familjemiddagar.
Och otaliga fikor med stans goaste tjejer!
Sen var det dags för Andy och Linda att flytta närmre.
Så var vi plötsligt grannar också!
En del dötid fördrevs hos finaste Linda på Sibylla.
Där åt vi stans godaste hamburgare.
Som jag får svälta bort nu.
Det var en mysig sommar.
Jag önskar att jag hade haft kameran med mig överallt!
















tisdag 5 oktober 2010

Maria "totally lost without Inka"

Sitter och funderar på hur jag ska kunna skriva nya inlägg,
nu när Inka inte är här...

Ska jag behöva byta namn på bloggen,
från Maria & Inka "sometimes lost in Romania"
till
Maria "totally lost without Inka"
får fundera lite till...