Tungt

Jag har ännu inte hämtat mig efter upplevelsen imorse.

Sitter fortfarande här med tårar i ögonen och en stor klump i magen.

Har haft fullt upp med Hiro och Inka här hemma idag. Men nu när lugnet lägrat sig, så känns det än värre än förut. Ser jag honom igen, så existerar endast ett alternativ...så enkelt är det!

Då var det tid igen...

...för mitt hjärta att gå i femtusen bitar!!!

Var ute på promenad med Inka och då dök denna hund upp. Vi har träffat honom innan och han har lekt med Inka och följt oss hem. Denna gången inte bara följde han oss hem utan han smet med in i trapphuset. Tänkte att det är väl harmlöst att ta med honom upp en stund och ge honom vatten och lite mat (som jag gjorde med Hiro och vid detta laget borde veta att det bara gör allting mycket svårare :( )

Han var lite rädd för hissen men jag lockade in honom. Kom upp. Han sprang in i lägenheten. Ville inte ha mat, drack lite vatten och lade sig på köksgolvet för att sova. Jag och Inka stannade ute i loftgången och jag försökte få ut honom med. Han störtvägrade, han tyckte att han låg bra inne i värmen. Tog på honom ett halsband och koppel och då följde han snällt med. Tvingade mig själv att ta ut honom igen. Jag har lovat att passa Hiro idag, så det är stört omöjligt att ha en hanhund här när han kommer hit. Annars hade jag inte klarat av att fösa ut honom igen, utan behållt honom här hemma :(:(

Han blev jätteledsen och började gråta högt och desperat. Försökte smita med in igen.

Kunde inte hålla mig från att gå ner med lite vatten och torrfoder till honom. Han kanske håller sig nere på gården då, tills jag kan lösa detta på något sätt. Idag går det inte som sagt. Jag sitter här och det riktigt värker i bröstet och huvudvärken känns nära. Kan inte tänka på annat än att han ligger där utanför porten och hoppas att jag ska komma tillbaka och ta med honom in.

Tittade just ner på gården och han sprang iväg. Kanske han kommer tillbaka. Om inte så har han iallafall fått lite mat och vatten idag...stackars liten.

Internationella Kvinnodagen

I Rumänien håller man hårt på denna dagen. Inget snack om jämlikhet idag inte. Överallt är det olika festligheter eller erbjudande för kvinnor. Männen kommer hem med blommor och kvinnorna sinsemellan gratulerar varandra. Kan inte för mitt liv minnas att det går likadant till hemma i Sverige...Gör det det??
Fördelar får man också... Vi blev t.ex lediga från skolan idag. Kom dit kl åtta och fick gå hem igen kvart över. Alla tjejerna tjöt av glädje och killarna blev aningen sura, och kände sig orättvist behandlade. Ett par tjejer i klassen vill gå ut idag. Det ska tydligen vara nån slags manlig striptease på gång ikväll, hahaha. Får se om jag hänger på... Nu ska jag iallafall passa på att plugga lite eftersom jag ändå är vaken och dagen är ung!

La Familia

Inka & Jag saknar Er!

Söndag på stan

Det var strålande solsken, men kallt som sjutton. Mötte upp ett par vänner på Unirii för en snabb kaffe get-together. Vi hängde där en stund tills näsorna höll på att trilla av i kylan
och det var dags att bege sig hem och in i värmen igen.

Tjejerna är snälla nog att posera lite

Vackra lilla Dia

Inkas och hennes favoritperson "Uncle Mike"

Tur jag hade mössan på mig vill jag lova..

Spakväll

Det är mörkt, kallt, trist och regnet smattrar mot rutorna.

Har haft en liten spakväll som börjar gå mot sitt slut. Bad, peeling, återfuktning, hårinpackning, ansiktsmask, manikyr och pedikyr (drog fram mitt gamla fotbad och insåg att det har varit underskattat). Sitter här med en fuktighetsmask i ansiktet. Kände mig torr och rynkig i pannan. Nu ska jag tvätta av den och gå ut en snabbis med inka och sen ska jag sätta mig med en kopp te och läsa en bok.
Livet är skönt ibland!

Cujo

På vår härliga promenad i vårsolen, mötte vi plötsligt Cujo.

Inte visste jag att han var rumän???