Detta var mitt första "Rädda vilsna hundar på villovägar" projekt.
Jag hade bott i Rumänien i drygt en månad, när jag kom körandes på en landsväg och upptäckte denna ynkliga lilla varelse som stod på tre ben mittemellan vägbanorna och inte visste hur han skulle komma där ifrån.
Min första impuls var att trycka gasen i botten, köra förbi och glömma synen som precis mött mig. Men givetvis så kunde jag ju inte det, så jag stannade. Kallade på honom och han kom springandes till bilen och ställde sig på två ben med framtassarna upptryckta mot bakdörren
Vad gör man då liksom??
Klart att han fick följa med...tog honom till skolan där han blev opererad, dessvärre läkte hans skador inte. Tog beslutet att avliva honom och jag grät floder!!! Men jag tror och hoppas att jag förgyllde de två sista månaderna av hans liv iallafall. Det var min första hund och trots all smärta han fick utstå, så hade han en livsgnista som få och han var alltid glad!!
Jag har kommit till insikt med att beslutet jag tog var det bästa och jag tror att han har det bättre nu.
Han fick iallafall en fin sista tid och var säkert ganska nöjd när han somnade in, Hade det gått bättre med hans ben hade han med all säkerhet varit adopterad och befunnit sig i Sverige.
SvaraRadera