onsdag 4 mars 2009

Jag slutade kl 12 idag. Hade sett fram emot denna dagen, tänkte att det blir en hel eftermiddag med plugg i lugn och ro inför tentan. Så vid 11-tiden började jag få huvudvärk och den bara fortsatte att eskalera, så när jag väl slutade så kändes det som att huvudet skulle explodera. Tänkte att jag kanske måste äta, så jag stannade till på ett ställe på väg hem och passade samtidigt på att lämna in bilen för tvätt bredvid restaurangen.

Huvudvärken fortsatte mala och jag frågade servitören om han inte hade en huvudvärkstablett. Han kom in med en pytteliten grön tablett serverad på ett fat. Tittade på den i två sekunder och tänkte att det här kan ju vara vad sjutton som helst, tänk om det är ecstasy eller nåt?? Men jag hade så ont i huvudet att jag bestämde mig för att ta den risken iallafall. Hursomhelst hjälpte den inget vidare. När jag kom hem tog jag en Voltaren och ännu en och de hjälpte inte heller. Gick rakt in och lade mig efter att jag dragit igen gardinerna. Sov i två timmar och smärtan var än värre när jag vaknade. Det första som mötte min syn var en väldigt kissnödig hund som låg och tittade på mig, så det var inte annat att göra än att masa sig upp samtidigt som illamåendet steg och det kändes som huvudet bokstavligen skulle gå itu!

Jag hade absolut ingen som kunde hjälpa mig att ta ut Inka och i det läget så kände jag mig väldigt ensam. Funderade t.o.m på att knacka på nån granne och be dem ta ut henne, men sen tänkte jag att det kan man ju inte göra. Ensamheten känns som mest påtaglig när man är sjuk och behöver en hjälpande hand.

Jag hade sparat en treo comp i köksskåpet sedan länge tillbaka för att kunna ta ifall det verkligen skulle behövas. Och nu behövdes det. Så den tog jag, sen på med solbrillorna (fastän himlen var alldeles grå) för dagsljuset stack som knivar i ögonen. Gick ut så Inka fick kissa åtminstone. Jag vet inte hur det gick till, men tillbaka hem kom vi. Jag gick rakt in i sängen igen och lade mig. Tårarna rann utmed kinderna så ont det gjorde. Men jag somnade ganska snabbt. Vaknade två timmar senare och huvudvärken var som bortblåst. Tacka vet jag bra värktabletter!!!

Fast just nu känns det mest som om jag har krockat med en vägg, känner mig helt mör. Det är huvudvärkens efterdyningar och de kommer att hålla i hela kvällen. Men gladast är jag att huvudvärken är över och att jag kan sitta upp och gå runt. Man vet inte att uppskatta att man mår bra förräns man mår dåligt.

Har varit ute med Inka en gång till och nu ska jag gå och lägga mig igen.



Godnatt...

1 kommentar:

  1. Det bästa med huvudvärk är att man kan säga att man inte är född med "trähuve" fast det är en klen tröst. Hoppas du slipper den ett tag nu.

    SvaraRadera